Paris Del 3 24/8
Klockan ringer den sedvanliga tiden 0700 och då är det dags för en dusch. Känner mig tröttare idag än igår men det är bara att bita ihop och ta en extra varm dusch, grejen är ju att jag bara blir tröttare av allt varm vatten :D Väl ute ur duschen har syster börjat röra på sig, dags att skynda på, frukosten hägrar :D
Frukosten bjöd ej på någon extravagant överraskning idag men jag gillar croissants mer och mer :D börjar få rutin på morgonsysslorna nu. Vakna, dusch, knö sig igenom korridorerna, slänga i sig frukost, packa väskan och ut på stan. 8:25 var klockan när vi började färden mot Louvren muséet. Förbi märkesaffärerna och slutligen framme vid slottet. Bra temperatur att promenera i idag och ännu bättre att stö i kö i för det var det :D Kön började på västra sidan glaspyramiden och slingrade sig runt och sträckte sig några hundra meter. Upp med kameran och filmade lite, här ska inte däljas att vi är turister. Kön rörde sig fort och snart var vi frmme vid entren. Då var det bara att skaffa sig en karta och biljett och börja vara kulturell :D
En sak ska ni veta som ej varit inne på detta enorma musée är att slottet är stort men utställningen känns oändlig i jämförelse :D Tur att vi fick tag på kartan annars hade vi inte varit ute därifrån än :D Vår tur startade hos de italienska skulpturerna från 15 - 1800 talet innan det bar av iväg upp till det franska storformatsmålningarna som även hade täckt mina väggar hemma ;) Skulpturer i all ära men måste säga att det är målningarna som väcker mitt stora intresse och fascination. Målningar som sträcker sig från golv till tak. Och då är det inte något lägenhetsrum ed 2.50 i takhöjd utan en slottssal med en takhöjd på 5 m om det stoppar. HUr kunde man se resultatet på en tavla so kansek tog åratal att färdigställa, undra hur många gånger konstnären ändrade inriktning och utgång för sin tavla eller blev den precis som han hade tänkt sig. ???
Vandrande genom salar med tavlor där det ena rummet försöker överträffa det andra med sina perfekta mästerverk och jag är plötsligt framme vid rummet där en av världens mest berömda tavlor hänger. Väl inne i rummet finns en vägg och tavlan hänger på andra sidan. En overklighetskänsla sprider sig i kroppen och den överträffas av hennes leende. I all sin glans hänger hon där och blickar ut över oss tusentals och åter tusen människor som vallfärdar till Louvren varje år för att se just detta leende. Måste slita mig därifrån och njuta av resten av tavlorna med. Det var som att Mona Lisa väckte någon känsla inom mig för efter det uppfattade jag tavlorna på ett annat sätt. Ravlorna var inte längre ett motiv på en duk, det var mer än så, man såg all passion som konstnären har lagti tavlan, varje penseldrag och färg samarbetade till att leverera ett budskap och göra tavlorna levande.
Turen fortsatte förbi de italienska målningarna till nästa stora mästerverk enligt mig "The consecration of the Emperor Napoleon I". Vilken underbar målning där du kna urskilja varje ansiktsdrag och känsla hos de deltagande vid kröningen :D Vet ej om denna var den äkta för det finns en likadan ute vid Versaille?? Men de fransk, spansk och italienska målningarna kan inte vara för evigt så nu var det dags för grekisk och egyptisk keramik. Som jag nämnde tidigare är det tavlrona som fascinerar mig men samtidigt måste vi ju besöka hela museet när vi är här:D Det är även ungefär vid dena tiden som syrran avslöjar att batteriet börjar ta slut och jag hoppas bara att det räcker tills vi är tillbaks till hotellet. Men nu var det så att madmoseille Olausson inte har tagit med sig laddaren till kameran och vi har två dagar kvar i Paris :( Bra jobbat!!! Men shit happens, inte ska detta få förstöra humöret :D Men all lera gör en trött och seg så vi bestämmer ss för en bit mat på restarangen tills vi inser att det skulle kosta oss 45 E per person. Inte ens storätaren monsieur Olausson är villig att betala det priset för mat. SÅ vi tar oss istället, lite buttra över att inte få mat, vidare mot Richelieu flygeln för att spana in Napoleon III lägenhet, jo det kallas visst så i Frankrike när man har 100st guldpläterade rum i en egen flygel. VI har alla lite olika sätt att se på saker och ting. Men det är ytterligare en del som fascinerar och imponerar på mig, så lägenhet elle rinte, häftigt att se. Resten av museet bestämmer vi oss för att skynda igenom bara för att ha sett det. Det börjar bli mer och mer folk så känner smått panik över att behöva gå därinne med dålig luft blandat med en tryckande värme. Ta mig ut härifrån!!! Väl ute känner jag mig fri igen, att få andas in den friska avgasluften och att slippa knö känns underbart :D ångrar dock inte mitt besök på Louvren för hag har fått se mycket men 4 tim får dock räcka :D
Nu var det dags att leta upp närmaste postkontor för inhandling av frimärken till våra fyra vykort som vi skrivit. Frågar en äldra herre om "Office de la Poste" Han pekar och svarar "adroite, adroite". Vi kryssar mellan bilar och cyklar och får se en postskylt på en tvärgata. Det blir bättre och bättre med franskan så vi lyckas till slut få skickat iväg korten.
NU börjar även hungern bli mycket påtaglig och snart begår vi den största synden på vår semester. McDonalds på semestern är egentligen inte okej. Men skönt att få i sig mat som gick fort och inte kostade skjortan :D SÅ är det mysigt att sitta och njuta av det franska språket som sorlrar runt omkrin oss :D Ute på gatan igen upp till ännu en i raden av alla kyrkor, undra hur många vi har sett egentligen ??? :D Denna gången var det Ste Trinité kyrkan med sitt praktfulla torn, men eftersom vi hade ett annat mål i sikte svischade vi förbi och vidare upp på Rue Blanche. Vid dess topp möte Moulin Rouges väderkvarn vår blick och måste erkänna att stället inte motsvarade min förväntningar i alla fall. Mycket rödfärg och neonrör:D kanske inte så konstigt när vi tidigare under denna dag sett Louvrens mästerverk.
Men vi var nu redo att ta Montmartre kullen i besittning. Lämnade Moulin Rouges bakom oss och gick vidare upp ot cimetier de Monmartre men hittade tyvärr ingen väg in så vi fortsatte på de smala gränderna pp mot kullens topp:D Färden gick längs Rue Lepic vidare upp mot Pl du Tertre som verkar vara Montmartres center för här trängs konstnärer och restauranger rygg mot rygg och sprider en speciell bohemkänsla över stället. Men mitt i all pitoreskt kommer det självklart något eller rättare sagt någon som låtsas vara döv och amlar in pengar för FN´s dövstumma. Jag litade inte riktigt på dom eftersom det inte kändes helt rätt. Efter att jag förklarat att jag inte tänkte skänka några pengar började hon skrika till sina kompisar, så ycket för den stumheten. råkigt när människor försöker utnyttja andra människors välvilja. Men det glömdes fort när gatumusikanternas glada toner nådde mina öron. Ger hellre pengar åt någon som berikar mitt liv med något ich inte kräver något tillbaks, så därför fick gitarrspelaren en slant av mig. Synd att polisen sa åt honom att han inte fick fortsätta spela sen bara. Tyckte det bidrog till den härliga känslan man får i dess mysiga områden.
Väl framme vid Sacre Coeur filmades det och fotades, eller inte så mycket foto eftersom batteriet snart är slut :D men vyn ut över Paris är slående och man blir trollbunden av utsikten från terassen och den känns som hela Paris ligger för ens fötter. Även här bjöds det på musik, klassisk violin musik passade mig utmärkt med kyrkan i ryggen och Paris vid mina fötter :D Från Sacre Coeur tog vi Rue Chappe ner för bergets sluttningar mot stadens centrum. Det här stoppet vid Montmartres historiska gator och torg är välbehövligt så vi inte tappar bort oss i all glans oc h glamour som Paris innerstad och dess märkesaffärer erbjuder. Vi praktiskt taget flyger fram, ner över backarna och börjar snart känna plan mark under fötterna och helt plötsligt uppenbarar hon sig, just för tillfället en av Frankrikes mest underbara syner - vår hotelskylt, snacka om välbehövlig vila. :D
Ligger nu på hotellrummet och filosoferar vidare, börjar fundera över hur det skulle vara att springa uppför Montmartres backar:D. Kanske nästa gång jag kommer hit:D ZZZZ, oj då, somnade visst en stund, vakna igen och fortsätt skriv, ingen vila här inte.:D Klockan slår 18:00 och vi beslutar oss för att ta oss ut på stan igen . Efter lite överläggning bestämmer vi oss för att ta oss ut mot Eiffeltornet om vi orkar, kansek ta dom röda bussarna. Vi haffade en bus rough utanför Grande Palais och får reda på att biljetten kostar 26 E, men va fan, så mycket pengar för att se allt en gång till, tror inte det. Än har dessa flipflops många mil kvar i sig :D Går ganska fort u tmot Eiffeltornet och det är en slående syn som möter en :D Det som bara har funnits på bild tidigare i livet står nu mitt framför en :D Oh my god vad stort och maffigt det är :D
In i kön som vanligt, vi börjar vänja oss vid at stå i dessa milslånga köer som resten av alla turister med det får det vara värt, någon gång kommer vi väl fram :D Först är det kö till biljetterna, sen är dedt kö till hissen :D Hissen tar oss först upp till etage 1 och senare till etage 2 och bara det känns tillräckligt högt för stunden. Mer kö igen till hissen som tar oss till toppen för vi har köpt biljett som tar oss hela vägen upp och då ska de utnyttjas även om höjdrädslan börjar sätta in :D Och tyckte vi att hissturen till andra våningen var läskig så var det inget jämfört med toppturen:D Nu är vi riktigt högt upp. Underbar panorama vy över Paris alla monument och dess omgivningar. "Kan det vara Notre Dam måntro det lilla därborta" tänker man på toppen för så högt är det. Allt enormt känns litet och alla detaljer blir obetydliga jämfört med helheten.
Efter ännu mer kö är vi på väg ner igen men denna gången tar vi trappan ner till 1 st etage från 2 etage och därifrån hissen till bottenplan. Konstigt nog kände vi oss piggare än dom vi möte i trappan ;) Nu känns det som att det var nog med sightseeing för dagen och vi började ta oss tillbaks till champs Elyssé och när vi ändå var på väg skulle vi försöka ha tag på en godkänd restaurang enligt syrran, lättare sagt än gjort men slutresultatet blev kanon. En mysig restaurang som spelade cozy jassmusik. Detta blir perfekt att dricka öl och äta medium blodig steak till :D även om ölen bara blev en till antalet räckte det för att lägga sig som bomull runt ögonen. Tur att det är nära till hotellet, måste hem och fortsätta storyn:D
Idag har varit en kanon bra dag och vi har fått gjort och sett mycket. FInns nu inte många gator vi inte sett :D Dags att hångla med kudden och drömma om morgonen. Kanske blir det både en och två öl med J - B i natt :D
Frukosten bjöd ej på någon extravagant överraskning idag men jag gillar croissants mer och mer :D börjar få rutin på morgonsysslorna nu. Vakna, dusch, knö sig igenom korridorerna, slänga i sig frukost, packa väskan och ut på stan. 8:25 var klockan när vi började färden mot Louvren muséet. Förbi märkesaffärerna och slutligen framme vid slottet. Bra temperatur att promenera i idag och ännu bättre att stö i kö i för det var det :D Kön började på västra sidan glaspyramiden och slingrade sig runt och sträckte sig några hundra meter. Upp med kameran och filmade lite, här ska inte däljas att vi är turister. Kön rörde sig fort och snart var vi frmme vid entren. Då var det bara att skaffa sig en karta och biljett och börja vara kulturell :D
En sak ska ni veta som ej varit inne på detta enorma musée är att slottet är stort men utställningen känns oändlig i jämförelse :D Tur att vi fick tag på kartan annars hade vi inte varit ute därifrån än :D Vår tur startade hos de italienska skulpturerna från 15 - 1800 talet innan det bar av iväg upp till det franska storformatsmålningarna som även hade täckt mina väggar hemma ;) Skulpturer i all ära men måste säga att det är målningarna som väcker mitt stora intresse och fascination. Målningar som sträcker sig från golv till tak. Och då är det inte något lägenhetsrum ed 2.50 i takhöjd utan en slottssal med en takhöjd på 5 m om det stoppar. HUr kunde man se resultatet på en tavla so kansek tog åratal att färdigställa, undra hur många gånger konstnären ändrade inriktning och utgång för sin tavla eller blev den precis som han hade tänkt sig. ???
Vandrande genom salar med tavlor där det ena rummet försöker överträffa det andra med sina perfekta mästerverk och jag är plötsligt framme vid rummet där en av världens mest berömda tavlor hänger. Väl inne i rummet finns en vägg och tavlan hänger på andra sidan. En overklighetskänsla sprider sig i kroppen och den överträffas av hennes leende. I all sin glans hänger hon där och blickar ut över oss tusentals och åter tusen människor som vallfärdar till Louvren varje år för att se just detta leende. Måste slita mig därifrån och njuta av resten av tavlorna med. Det var som att Mona Lisa väckte någon känsla inom mig för efter det uppfattade jag tavlorna på ett annat sätt. Ravlorna var inte längre ett motiv på en duk, det var mer än så, man såg all passion som konstnären har lagti tavlan, varje penseldrag och färg samarbetade till att leverera ett budskap och göra tavlorna levande.
Turen fortsatte förbi de italienska målningarna till nästa stora mästerverk enligt mig "The consecration of the Emperor Napoleon I". Vilken underbar målning där du kna urskilja varje ansiktsdrag och känsla hos de deltagande vid kröningen :D Vet ej om denna var den äkta för det finns en likadan ute vid Versaille?? Men de fransk, spansk och italienska målningarna kan inte vara för evigt så nu var det dags för grekisk och egyptisk keramik. Som jag nämnde tidigare är det tavlrona som fascinerar mig men samtidigt måste vi ju besöka hela museet när vi är här:D Det är även ungefär vid dena tiden som syrran avslöjar att batteriet börjar ta slut och jag hoppas bara att det räcker tills vi är tillbaks till hotellet. Men nu var det så att madmoseille Olausson inte har tagit med sig laddaren till kameran och vi har två dagar kvar i Paris :( Bra jobbat!!! Men shit happens, inte ska detta få förstöra humöret :D Men all lera gör en trött och seg så vi bestämmer ss för en bit mat på restarangen tills vi inser att det skulle kosta oss 45 E per person. Inte ens storätaren monsieur Olausson är villig att betala det priset för mat. SÅ vi tar oss istället, lite buttra över att inte få mat, vidare mot Richelieu flygeln för att spana in Napoleon III lägenhet, jo det kallas visst så i Frankrike när man har 100st guldpläterade rum i en egen flygel. VI har alla lite olika sätt att se på saker och ting. Men det är ytterligare en del som fascinerar och imponerar på mig, så lägenhet elle rinte, häftigt att se. Resten av museet bestämmer vi oss för att skynda igenom bara för att ha sett det. Det börjar bli mer och mer folk så känner smått panik över att behöva gå därinne med dålig luft blandat med en tryckande värme. Ta mig ut härifrån!!! Väl ute känner jag mig fri igen, att få andas in den friska avgasluften och att slippa knö känns underbart :D ångrar dock inte mitt besök på Louvren för hag har fått se mycket men 4 tim får dock räcka :D
Nu var det dags att leta upp närmaste postkontor för inhandling av frimärken till våra fyra vykort som vi skrivit. Frågar en äldra herre om "Office de la Poste" Han pekar och svarar "adroite, adroite". Vi kryssar mellan bilar och cyklar och får se en postskylt på en tvärgata. Det blir bättre och bättre med franskan så vi lyckas till slut få skickat iväg korten.
NU börjar även hungern bli mycket påtaglig och snart begår vi den största synden på vår semester. McDonalds på semestern är egentligen inte okej. Men skönt att få i sig mat som gick fort och inte kostade skjortan :D SÅ är det mysigt att sitta och njuta av det franska språket som sorlrar runt omkrin oss :D Ute på gatan igen upp till ännu en i raden av alla kyrkor, undra hur många vi har sett egentligen ??? :D Denna gången var det Ste Trinité kyrkan med sitt praktfulla torn, men eftersom vi hade ett annat mål i sikte svischade vi förbi och vidare upp på Rue Blanche. Vid dess topp möte Moulin Rouges väderkvarn vår blick och måste erkänna att stället inte motsvarade min förväntningar i alla fall. Mycket rödfärg och neonrör:D kanske inte så konstigt när vi tidigare under denna dag sett Louvrens mästerverk.
Men vi var nu redo att ta Montmartre kullen i besittning. Lämnade Moulin Rouges bakom oss och gick vidare upp ot cimetier de Monmartre men hittade tyvärr ingen väg in så vi fortsatte på de smala gränderna pp mot kullens topp:D Färden gick längs Rue Lepic vidare upp mot Pl du Tertre som verkar vara Montmartres center för här trängs konstnärer och restauranger rygg mot rygg och sprider en speciell bohemkänsla över stället. Men mitt i all pitoreskt kommer det självklart något eller rättare sagt någon som låtsas vara döv och amlar in pengar för FN´s dövstumma. Jag litade inte riktigt på dom eftersom det inte kändes helt rätt. Efter att jag förklarat att jag inte tänkte skänka några pengar började hon skrika till sina kompisar, så ycket för den stumheten. råkigt när människor försöker utnyttja andra människors välvilja. Men det glömdes fort när gatumusikanternas glada toner nådde mina öron. Ger hellre pengar åt någon som berikar mitt liv med något ich inte kräver något tillbaks, så därför fick gitarrspelaren en slant av mig. Synd att polisen sa åt honom att han inte fick fortsätta spela sen bara. Tyckte det bidrog till den härliga känslan man får i dess mysiga områden.
Väl framme vid Sacre Coeur filmades det och fotades, eller inte så mycket foto eftersom batteriet snart är slut :D men vyn ut över Paris är slående och man blir trollbunden av utsikten från terassen och den känns som hela Paris ligger för ens fötter. Även här bjöds det på musik, klassisk violin musik passade mig utmärkt med kyrkan i ryggen och Paris vid mina fötter :D Från Sacre Coeur tog vi Rue Chappe ner för bergets sluttningar mot stadens centrum. Det här stoppet vid Montmartres historiska gator och torg är välbehövligt så vi inte tappar bort oss i all glans oc h glamour som Paris innerstad och dess märkesaffärer erbjuder. Vi praktiskt taget flyger fram, ner över backarna och börjar snart känna plan mark under fötterna och helt plötsligt uppenbarar hon sig, just för tillfället en av Frankrikes mest underbara syner - vår hotelskylt, snacka om välbehövlig vila. :D
Ligger nu på hotellrummet och filosoferar vidare, börjar fundera över hur det skulle vara att springa uppför Montmartres backar:D. Kanske nästa gång jag kommer hit:D ZZZZ, oj då, somnade visst en stund, vakna igen och fortsätt skriv, ingen vila här inte.:D Klockan slår 18:00 och vi beslutar oss för att ta oss ut på stan igen . Efter lite överläggning bestämmer vi oss för att ta oss ut mot Eiffeltornet om vi orkar, kansek ta dom röda bussarna. Vi haffade en bus rough utanför Grande Palais och får reda på att biljetten kostar 26 E, men va fan, så mycket pengar för att se allt en gång till, tror inte det. Än har dessa flipflops många mil kvar i sig :D Går ganska fort u tmot Eiffeltornet och det är en slående syn som möter en :D Det som bara har funnits på bild tidigare i livet står nu mitt framför en :D Oh my god vad stort och maffigt det är :D
In i kön som vanligt, vi börjar vänja oss vid at stå i dessa milslånga köer som resten av alla turister med det får det vara värt, någon gång kommer vi väl fram :D Först är det kö till biljetterna, sen är dedt kö till hissen :D Hissen tar oss först upp till etage 1 och senare till etage 2 och bara det känns tillräckligt högt för stunden. Mer kö igen till hissen som tar oss till toppen för vi har köpt biljett som tar oss hela vägen upp och då ska de utnyttjas även om höjdrädslan börjar sätta in :D Och tyckte vi att hissturen till andra våningen var läskig så var det inget jämfört med toppturen:D Nu är vi riktigt högt upp. Underbar panorama vy över Paris alla monument och dess omgivningar. "Kan det vara Notre Dam måntro det lilla därborta" tänker man på toppen för så högt är det. Allt enormt känns litet och alla detaljer blir obetydliga jämfört med helheten.
Efter ännu mer kö är vi på väg ner igen men denna gången tar vi trappan ner till 1 st etage från 2 etage och därifrån hissen till bottenplan. Konstigt nog kände vi oss piggare än dom vi möte i trappan ;) Nu känns det som att det var nog med sightseeing för dagen och vi började ta oss tillbaks till champs Elyssé och när vi ändå var på väg skulle vi försöka ha tag på en godkänd restaurang enligt syrran, lättare sagt än gjort men slutresultatet blev kanon. En mysig restaurang som spelade cozy jassmusik. Detta blir perfekt att dricka öl och äta medium blodig steak till :D även om ölen bara blev en till antalet räckte det för att lägga sig som bomull runt ögonen. Tur att det är nära till hotellet, måste hem och fortsätta storyn:D
Idag har varit en kanon bra dag och vi har fått gjort och sett mycket. FInns nu inte många gator vi inte sett :D Dags att hångla med kudden och drömma om morgonen. Kanske blir det både en och två öl med J - B i natt :D
Paris Del 2 23/8
Klockan ringer vid sju tiden och jag inser att jag fortfarande är i Paris och ett stort leende sproder sig över läpparna :D Systers förkylning har blivit lite värre men ordinerar två Ipren så vi hoppas på det bästa... Natten har varit varm så täcke har inte varit att tänka på men har ändå sovit gott men jag undrar vart i drömmarnas land jag var inatt, kommer inte ihåg men antar att J - B håller det som en hemlighet ett litet tag till.. Ner med dagens första godisar och hoppas in i duschen och börjar tro att syrran tog slut på allt varmvatten igår för jösses vad tid det tar innan det kom. In i duschen, det får bära eller brista. Efter att ha skapat sig en egen liten bassäng och känt sig tillräckligt klaustrofobisk i duschkarbinnen fick det vara nog. NU var det dags för frukost :D
Vilken härlig frukost dom serverade idag nere i receptionen. Vi fick varsin bricka med croissant, baguette, kaffe, yoghurt, marmelad, ost och smör. Riktigt mysigt var det, helt klart över förväntat :D Frukosten serverades i petite saloon. Väl där var vi själva så näär som på ett äldre par som började prata franska med oss :D med vår lilla franska fick vi förklarat att vi inte pratade franska, måste lära mig detta underbara språk någon gång. Vilka möjligheter det öppnar med hjälp av några ord och fraser i rätt böjningsform. Nåväl tillbaks till hotellrummet och lägga sig i sängen och vänta på bättre väder. Sen skall vi försöka hitta till RER linje C5 :D
Ute på gatan har vädret blivit bättre, regnet har bytts ut mot lite lätt solsken, riktigt skönt att få byta ut den varma instängda hotellluften mot Paris underbart förorenade avgasluft. Ner mot Champs Elysée och poliser i mängder står kvar utanför ambassaden. Ner på närmaste Metrostation för att försöka hitta RER´s gula linje. Märker ganska fort att vi är fel ute och tar oss upp igen och över Alexander du Pont bron för andra gången, betydligt lugnare trafik tidigt på morgonen. Hittar en nedgång som ser misstänksamt ut som vår linje C men känns samtidigt lite ogästvänlig ut. Vi tar oss underground och köper vår biljett som vi trodde skulle ta oss snabbt och lätt ut till Versaille. Men ack så fel vi hade. Väl på plattformen får vi reda på att tågen är inställda i båda riktningar på grund av säkerhetsskäl, typiskt :( Hur ska vi nu ta oss dit ut?? Men vi var ju inte direkt ensamm om att försöka ta oss ut till det grandiösa slottet. Efter att syster har frågat om vägen var vi på väg igen och på köper fick vi en karta över alla linjer i Paris - vilket kap :D
Syster hade ett som en idé att följa efter några andra vilsna turister - Jättebra idé, sex vilsna turister är ju bättre än fyra stycken... Men det kommer inte på frågan, in this wild world you have to trust your own instincts, inte följde Napoleon någon annan. Kontentan av det hela är att vi tog linje 13 till Montparnasse och där vidare mot Versaille. Resan tog ca 30 min och väl framme orienterade vi oss som en del av lemmeltåget från stationen mot slottet för att erövra det som en forntida invasionsstyrka. Men attans då det var visst några som han före oss dit :( Kön var flera hundra meter lång och vi hade inte ens köpt biljetter än . VÄl i kön får vi reda på att alla unga och fräscha får gratis inträde till slottet, alltså alla under 25 år med legitimation. Snoppet syrran som fick pröjsa 15 E för en biljett :D Kön in gick senare väldigt fort som tur var för några minuter till i den stekande solen hade gjort mer än gott. Men anblicken av dess fassad är otrolig, vilket mästerverk skapat av dåtidens arkitetker. Vi fick tag på en guidad visning på egen hand. En bandspelare som man trycker in en siffra så får man höra information om valt rum på slottet. Så med guiden i vänster hand och videokameran i den andra förflyttar vi oss mållösa djupare in i Versaille slottets alla rum. Allt från kapell, gudarum, balllokaler till kungen och drottningens sovrum och matsal. Finner inte ord för att förklara hur fantastiskt det var att se dessa tal och väggmålningar från 16 - 17 talet som helt och hållet tog andan ur en och lämnade en mållös.
Att gå i fotspåren av solkungen och Mari Antoinette känns nästan lite overkligt. Att få befinna sig på samma plats som personer som man bara känner igen från historieböckerna är riktigt häftigt och gör mitt intress för Frankrike bara större och större. Någon dag ska jag försöka lära mig språket som talas i för mig Europas huvudstad. För kan det finnas någon större och mer graciös stad i denna del av världen. Att fransmännen har storhetsvansinne märker man genast när man kommer ut på västra sidan av slottet och dess trädgård. Om man får lov att upprepa sig så säger jag än en gång att jag blir mållös. Hur kunde man konstruera dessa trädgårdarpå den tiden. Så perfekta linjer och symetrin är slående. Vad skulle man med en sån enrom trädgård ??? Men man känner hur mycket historia och minnen som finns i gränderna mellan de olika delarna av trädgården. När vi går kan vi föreställa oss hur Antoinette dansar i the ballroom eller hur Ludvig den XIV sitter och njuter av eftermiddasbrisen i solljuset.
VI känner däremot att solljuset tar ut sin rätt och bestämmer oss för att äta lite. En pizza för mig och duktiga syster tar ännu en sallad men servitören var alldeles för sur för att få dricks av svårcharmade Olausson syskonen. Men även vi blir mätta på mer än pizzan, parken i all ära men till slut orkar inte huvudet ta in mer så vi bestämmer oss för att dra oss genom parken tillbaks mot utgången. I hela parken spelades klassisk musik som gjorde sig mycket passande.
Vi letade oss ut ur the grande chateu och hittade efter många om och med RER stationen. VÄl där hittade vi ett gammalt andra klassens tåg som tog oss tillbaks in mot stan igen. Vi börjar få grepp på detta nu :D tillbaks till Invalides stationen och hem mot heotellet igen . På väg över Champs de Elyssée igen hör vi "Monsieur monsieur" och vi vänder oss om och det är till oss han ropar... Jo det är så att syster har tappat kartan på andra sidan gatan och det är en motorcykelkilla som ser detta och ropar på oss :D Fransmännen är fortsatt vänliga.
Efter några timmars vila och skrivande var det dags igen för nya äventyr. Har börjat skriva under tiden nu för att annars kommer jag aldrig i säng. Märker att när jag väl börjar skriva finns det ingen hejd på pennan. Äventyret tog fart österut från hotellet mot Madeleine kyrkan, vi fick oss även en glimt av Operan i stan som ligger i närheten av hotellet. Färden började i ett för mig alldeles för långsamt tempo, grejen är att om man ska hinna se Paris till fots måste man skynda på stegen lite i alla fall under transport sträckorna.
Börjar sakta men säkert orientera mig runt i Paris ocj känner mig som en äkta Parisare när jag glider runt bland trånga gator och torg :D Vi passerar baksidan av Louvren och då börjar den farsot som kommer att förfölja oss resten av kvällen... Jessicas eländiga skoskav.. - suck, pust och stön. Men men hon kom på det bästa botemedlet för studen, en pappersservett över hälen :D syster ville även påpeka att jag var tvungen att skriva med att hon hade fått en festing under dagen :D
Vykort inhandlades innan vi tog Pont Notre över till Ile de la cité på väg till Notre Dam. Där ropar en kvinna från en bil till mig "Sé du Parise" och jag ropar "No" tillbaks.. men spända look får mig tydligen att likna en fransman, bra jobbat.. Väl framme möts vi av en storslagen syn, massa människor av olika etniciteter som har samlats på detta torg för att besöka ett av PAris och katolicismens mest storslagna byggnader. Vi tar oss en snabb titt genom kameran och bestämmer oss för att komma tillbaks en annan dag. Vidare över till andra sidan Seine och mot Latin quartiers. Små mysiga gator som liknar Stockholms gamal stan. Här står restaurang inkastare p rad och försöker locka oss till sin speciella restauran. Här finns mexikanskt, italienskt, indiskt, thailändskt, japanskt och självklart fransk mat. Vi klarar oss undan restaurangens frestelser och tar oss ett varv runt St Severin innan det är dags igen. NU är magarna alldeles för tomma för att kunna motstå maten. Vi fastnar för en italiensk restaurang och beställer en tre rätters för 12 E. Till förrät blev det bruchetta vilken syster gillade mer än jag :D Huvudrätten bestod av pizza margarita och efterrätten chokladmousse och vanlijglass. Det jag däremot gillade var 50 cl ölen som slank ner utan problem. Ett trevligt avbrott i den oändliga promenaden som denna semester har blivit. VÄl ute på gatan igen sprider sig en lyckokänsla i kroppen. Att resa är underbart och att jag redan nu har bestämt mig för att återvända till Paris :D
Vidare upp mot Rue Saint Jaques förbi La Sorbonne universitetet som är något annorlunda mot Högskolan West´s moderna exteriör. Föredrar nog det gamla framför det nya. NU börjar det skymma precis när vi når Panthéon som är sista viloplats för bland annat Emilé Zola. NU bestämmer vi oss för att bege oss hemmåt igen efter en lång promenad. Förbi Palais de Luxombourg som är den franska senatens hus. Där funderar både jag och syrran på hur många människor det finns i världen. Flera gånger i minuten träffar vi människro som vi förmodligen aldrig kommer träffa igen. Bestämmer mig då för att sprida lite glädje till de jag tillfäligt träffar :D En gatumusikant spelar en munter melodi som gör mig glad så varför inte göra honom glad tillbaks. Ger han 50 cent vilket inte är mycket man tror han blev glad för själv gesten i sig för han fortsätter att vinka till mig även fast jag är 20 - 30 meter bort.. Han sprider glädje till mig i alla fall :D
Vi orienterar oss vidare längs Quai Anatole France förbi Musée De Orsay och får snart syn på Eiffeltornet som är upplyst och som ser guldfärgat ut:D även Grande Palais torn och Pl.de la COncorde bjuder på en fin nattlig vy över Paris. VIlken underbar stad. Längs champs de elyssé kan jag inte låta bli att tänka och fantisera hur det såg ut för hundra år sedan och framåt när gatorna trafikerades av häst och vagn och dåtidens giganter inom litteratur och konst satt på restauranger och barer och funderade på sitt nästa stora mästerverk :D
Vilken härlig frukost dom serverade idag nere i receptionen. Vi fick varsin bricka med croissant, baguette, kaffe, yoghurt, marmelad, ost och smör. Riktigt mysigt var det, helt klart över förväntat :D Frukosten serverades i petite saloon. Väl där var vi själva så näär som på ett äldre par som började prata franska med oss :D med vår lilla franska fick vi förklarat att vi inte pratade franska, måste lära mig detta underbara språk någon gång. Vilka möjligheter det öppnar med hjälp av några ord och fraser i rätt böjningsform. Nåväl tillbaks till hotellrummet och lägga sig i sängen och vänta på bättre väder. Sen skall vi försöka hitta till RER linje C5 :D
Ute på gatan har vädret blivit bättre, regnet har bytts ut mot lite lätt solsken, riktigt skönt att få byta ut den varma instängda hotellluften mot Paris underbart förorenade avgasluft. Ner mot Champs Elysée och poliser i mängder står kvar utanför ambassaden. Ner på närmaste Metrostation för att försöka hitta RER´s gula linje. Märker ganska fort att vi är fel ute och tar oss upp igen och över Alexander du Pont bron för andra gången, betydligt lugnare trafik tidigt på morgonen. Hittar en nedgång som ser misstänksamt ut som vår linje C men känns samtidigt lite ogästvänlig ut. Vi tar oss underground och köper vår biljett som vi trodde skulle ta oss snabbt och lätt ut till Versaille. Men ack så fel vi hade. Väl på plattformen får vi reda på att tågen är inställda i båda riktningar på grund av säkerhetsskäl, typiskt :( Hur ska vi nu ta oss dit ut?? Men vi var ju inte direkt ensamm om att försöka ta oss ut till det grandiösa slottet. Efter att syster har frågat om vägen var vi på väg igen och på köper fick vi en karta över alla linjer i Paris - vilket kap :D
Syster hade ett som en idé att följa efter några andra vilsna turister - Jättebra idé, sex vilsna turister är ju bättre än fyra stycken... Men det kommer inte på frågan, in this wild world you have to trust your own instincts, inte följde Napoleon någon annan. Kontentan av det hela är att vi tog linje 13 till Montparnasse och där vidare mot Versaille. Resan tog ca 30 min och väl framme orienterade vi oss som en del av lemmeltåget från stationen mot slottet för att erövra det som en forntida invasionsstyrka. Men attans då det var visst några som han före oss dit :( Kön var flera hundra meter lång och vi hade inte ens köpt biljetter än . VÄl i kön får vi reda på att alla unga och fräscha får gratis inträde till slottet, alltså alla under 25 år med legitimation. Snoppet syrran som fick pröjsa 15 E för en biljett :D Kön in gick senare väldigt fort som tur var för några minuter till i den stekande solen hade gjort mer än gott. Men anblicken av dess fassad är otrolig, vilket mästerverk skapat av dåtidens arkitetker. Vi fick tag på en guidad visning på egen hand. En bandspelare som man trycker in en siffra så får man höra information om valt rum på slottet. Så med guiden i vänster hand och videokameran i den andra förflyttar vi oss mållösa djupare in i Versaille slottets alla rum. Allt från kapell, gudarum, balllokaler till kungen och drottningens sovrum och matsal. Finner inte ord för att förklara hur fantastiskt det var att se dessa tal och väggmålningar från 16 - 17 talet som helt och hållet tog andan ur en och lämnade en mållös.
Att gå i fotspåren av solkungen och Mari Antoinette känns nästan lite overkligt. Att få befinna sig på samma plats som personer som man bara känner igen från historieböckerna är riktigt häftigt och gör mitt intress för Frankrike bara större och större. Någon dag ska jag försöka lära mig språket som talas i för mig Europas huvudstad. För kan det finnas någon större och mer graciös stad i denna del av världen. Att fransmännen har storhetsvansinne märker man genast när man kommer ut på västra sidan av slottet och dess trädgård. Om man får lov att upprepa sig så säger jag än en gång att jag blir mållös. Hur kunde man konstruera dessa trädgårdarpå den tiden. Så perfekta linjer och symetrin är slående. Vad skulle man med en sån enrom trädgård ??? Men man känner hur mycket historia och minnen som finns i gränderna mellan de olika delarna av trädgården. När vi går kan vi föreställa oss hur Antoinette dansar i the ballroom eller hur Ludvig den XIV sitter och njuter av eftermiddasbrisen i solljuset.
VI känner däremot att solljuset tar ut sin rätt och bestämmer oss för att äta lite. En pizza för mig och duktiga syster tar ännu en sallad men servitören var alldeles för sur för att få dricks av svårcharmade Olausson syskonen. Men även vi blir mätta på mer än pizzan, parken i all ära men till slut orkar inte huvudet ta in mer så vi bestämmer oss för att dra oss genom parken tillbaks mot utgången. I hela parken spelades klassisk musik som gjorde sig mycket passande.
Vi letade oss ut ur the grande chateu och hittade efter många om och med RER stationen. VÄl där hittade vi ett gammalt andra klassens tåg som tog oss tillbaks in mot stan igen. Vi börjar få grepp på detta nu :D tillbaks till Invalides stationen och hem mot heotellet igen . På väg över Champs de Elyssée igen hör vi "Monsieur monsieur" och vi vänder oss om och det är till oss han ropar... Jo det är så att syster har tappat kartan på andra sidan gatan och det är en motorcykelkilla som ser detta och ropar på oss :D Fransmännen är fortsatt vänliga.
Efter några timmars vila och skrivande var det dags igen för nya äventyr. Har börjat skriva under tiden nu för att annars kommer jag aldrig i säng. Märker att när jag väl börjar skriva finns det ingen hejd på pennan. Äventyret tog fart österut från hotellet mot Madeleine kyrkan, vi fick oss även en glimt av Operan i stan som ligger i närheten av hotellet. Färden började i ett för mig alldeles för långsamt tempo, grejen är att om man ska hinna se Paris till fots måste man skynda på stegen lite i alla fall under transport sträckorna.
Börjar sakta men säkert orientera mig runt i Paris ocj känner mig som en äkta Parisare när jag glider runt bland trånga gator och torg :D Vi passerar baksidan av Louvren och då börjar den farsot som kommer att förfölja oss resten av kvällen... Jessicas eländiga skoskav.. - suck, pust och stön. Men men hon kom på det bästa botemedlet för studen, en pappersservett över hälen :D syster ville även påpeka att jag var tvungen att skriva med att hon hade fått en festing under dagen :D
Vykort inhandlades innan vi tog Pont Notre över till Ile de la cité på väg till Notre Dam. Där ropar en kvinna från en bil till mig "Sé du Parise" och jag ropar "No" tillbaks.. men spända look får mig tydligen att likna en fransman, bra jobbat.. Väl framme möts vi av en storslagen syn, massa människor av olika etniciteter som har samlats på detta torg för att besöka ett av PAris och katolicismens mest storslagna byggnader. Vi tar oss en snabb titt genom kameran och bestämmer oss för att komma tillbaks en annan dag. Vidare över till andra sidan Seine och mot Latin quartiers. Små mysiga gator som liknar Stockholms gamal stan. Här står restaurang inkastare p rad och försöker locka oss till sin speciella restauran. Här finns mexikanskt, italienskt, indiskt, thailändskt, japanskt och självklart fransk mat. Vi klarar oss undan restaurangens frestelser och tar oss ett varv runt St Severin innan det är dags igen. NU är magarna alldeles för tomma för att kunna motstå maten. Vi fastnar för en italiensk restaurang och beställer en tre rätters för 12 E. Till förrät blev det bruchetta vilken syster gillade mer än jag :D Huvudrätten bestod av pizza margarita och efterrätten chokladmousse och vanlijglass. Det jag däremot gillade var 50 cl ölen som slank ner utan problem. Ett trevligt avbrott i den oändliga promenaden som denna semester har blivit. VÄl ute på gatan igen sprider sig en lyckokänsla i kroppen. Att resa är underbart och att jag redan nu har bestämt mig för att återvända till Paris :D
Vidare upp mot Rue Saint Jaques förbi La Sorbonne universitetet som är något annorlunda mot Högskolan West´s moderna exteriör. Föredrar nog det gamla framför det nya. NU börjar det skymma precis när vi når Panthéon som är sista viloplats för bland annat Emilé Zola. NU bestämmer vi oss för att bege oss hemmåt igen efter en lång promenad. Förbi Palais de Luxombourg som är den franska senatens hus. Där funderar både jag och syrran på hur många människor det finns i världen. Flera gånger i minuten träffar vi människro som vi förmodligen aldrig kommer träffa igen. Bestämmer mig då för att sprida lite glädje till de jag tillfäligt träffar :D En gatumusikant spelar en munter melodi som gör mig glad så varför inte göra honom glad tillbaks. Ger han 50 cent vilket inte är mycket man tror han blev glad för själv gesten i sig för han fortsätter att vinka till mig även fast jag är 20 - 30 meter bort.. Han sprider glädje till mig i alla fall :D
Vi orienterar oss vidare längs Quai Anatole France förbi Musée De Orsay och får snart syn på Eiffeltornet som är upplyst och som ser guldfärgat ut:D även Grande Palais torn och Pl.de la COncorde bjuder på en fin nattlig vy över Paris. VIlken underbar stad. Längs champs de elyssé kan jag inte låta bli att tänka och fantisera hur det såg ut för hundra år sedan och framåt när gatorna trafikerades av häst och vagn och dåtidens giganter inom litteratur och konst satt på restauranger och barer och funderade på sitt nästa stora mästerverk :D
